När teater- och operaregissören Mellika Melouani Melani tar sig an kioskvältaren ”Cabaret” får hon hjälp av forskningen och skapar en brännhet historia om individens frihet i en politiskt orolig tid. Och så upptäcker hon musikalens inneboende kraft.
Första världskriget är slut och i storstaden Berlin spirar framtidstron. Fram växer ett samhälle som i viss mån är både modernt och fördomsfritt.
–Här kunde du vara fri i din sexualitet. Du behövde inte formas in i någonting som inte passade dig, säger Mellika Melouani Melani.
Snart sprids ryktet över Europa och världen, att Berlin är en metropol där allt är möjligt. Det är därför den brittiske författaren Christopher Isherwood – pjäsens Clifford Bradshaw – reser hit. Han upptäcker snart kaféerna, barerna och klubbarna där den som vill kan leva ut.
Christopher Isherwood skrev den delvis självbiografiska romanen ”Farväl till Berlin” (1939). Nästan 30 år senare förvandlade Joe Masteroff berättelsen till musikalen ”Cabaret”.
–I vår produktion har vi tagit hjälp av idéhistorikern och genusvetaren Pia Laskar som gett oss viktiga nycklar till tiden då ”Cabaret” utspelar sig, säger Mellika Melouani Melani.
Det var ett sprudlande och tillåtande kulturellt klimat som rådde i Berlin under sent 1920- och tidigt 1930-tal. Redan då fanns det tidskrifter för både homosexuella män, lesbiska och transpersoner. Det fanns till och med särskilda klubbar för kvinnor, något som författaren och Berlinbon Nik Ruth Persson särskilt intresserat sig för.
–Nikskriver om den här damklubbsvärlden utifrån gamla tidskrifter och andra forskares material. Jag och mitt eminenta team kände direkt att det var en inspirerande referens och en vinkling uppsättningen skulle ha, säger Mellika Melouani Melani.
När världsekonomin rasar efter den stora börskraschen 1929, drabbas även Berlins invånare av arbetslöshet och fattigdom. Det svåra ekonomiska läget blir snart en bördig mylla för missnöje och antidemokratiska rörelser. Fascismen och nazismen börjar växa sig allt starkare.
Enligt Mellika Melouani Melani var den queera kulturen, konsten och klubbarna rebelliska uttryck som stod i skarp kontrast mot fascismens läror om renhet och familjebildning.
–Allt som hotar reproduktionen var något som nationalsocialisterna hatade. Faktum är att vi ser samma tendenser i samhället idag, hur de med högernationalistiska värderingar hoppar på queera människor, säger hon.
Berättelserna om de människor som Clifford Bradshaw träffar på Kit Kat Club och bland hyresgästerna hos Fräulein Schneider blir en påminnelse om hur snabbt ett samhällsklimat kan förändras.
–Det är lätt att underskatta högerpartiernas kraft men vips tar de över makten. ”Cabaret” handlar om just det: När skulle vi ha förstått vad som var på väg att hända? När måste vi göra motstånd?
Mellika Melouani Melani, som under många år främst regisserat opera, förvånas över musikalens styrkor.
– Jag har nog varit lite dömande som tyckt att musikal är ett för enkelt trick. Men ”Cabaret” är inspirerat av den tidens musikaliska språk, så som Bertol Brecht och Kurt Weills ”Tolvskillingsoperan”, och den är aktuell än i vår tid av en anledning. ”Cabaret” ställer en fråga till oss, om vi är beredda att locka fram vår lust att göra motstånd, när högernationalistiskt tankestoff växer sig starkt.
Här kan du köpa biljetter till Cabaret
Intervju av: Jenny Petersson