Det är 30 år sedan Lars von Triers tv-serie ”Riket” förändrade vår syn på tv-dramatiken. Späckad med ironi, humor och rena ohyggligheter når nu den kultförklarade klassikern svensk teaterscen för första gången. Följ med in i Stadsteaterns konstnärliga verkstäder som just nu jobbar för högtryck inför Sverigepremiären.
Hornprydda huvor, radiostyrda råttor och fosterhinnor. När Helsingborgs stadsteater förvandlas till det hemsökta rikshospitalet Riket väjer attributmakare Kerstin Larsson inte för någonting. Med ett tålamod värdigt en zenbuddist testar hon sig fram till perfektion. Just nu är det naturtrogna inälvor som ska tillverkas. Kruxet är att få till rätt grad av dallrighet, rätt form och rätt färg på materialet.
-Jag använder gelatin som är både skonsamt för naturen och människor. Och det får rätt textur genom restmaterial från perukerna nere på maskavdelningen, säger hon.
Ibland får hantverket stryka på foten till förmån för funktionen. Som med råttan, vars innanmäte består av en radiostyrd leksaksbil. Kerstin Larsson har tillverkat råttans kropp i en slags plastmaterial som går att värma och forma runt bilen. För att råttan ska kunna röra sig både framåt och åt sidorna måste hon göra plats för hjulen att snurra och vrida sig.
-Den är kanske inte så fin på nära håll, men det gör inget när vi jobbar med Storans scen. Där kommer publiken inte så nära, säger hon.
Själva råttsvansen är gjuten i silikon.
-Jag har testat många gånger för att den ska bli riktigt läbbig, säger hon och visar gjutformarna hon själv tillverkat.
-Jag hoppas att ”Riket” blir rolig, skruvad. Det är det vi håller på att jobba fram.
I kostymateljén sitter två av teaterns skräddare böjda över sitt arbete. En av dem är kostymmästare Maria Tapper som ansvarar för arbetet med den här uppsättningen. Med ett 40-tal kostymer som ska tillverkas från scratch, är det en omfattande uppgift.
-Det är mycket och det är jättekul. Det är intressanta former och vi jobbar i material som vi inte tidigare använt så ofta, som latex. Vi ska inte sy, utan limma ihop latexen och vi vet inte än hur lätt eller svårt det kommer vara.
Kostym- och maskdesignern Bente Rolandsdotter har bestämt att kostymerna ska gå i flera nyanser av beige. En del av dem ska föra tanken till hud, blod och kött.
-Det är ganska milda färgtoner och jag färgar och doppar praktiskt taget allt, säger patineraren Cecilia Skog som har bråda dagar med att färga nysydda särkar med spadet från inlagda svarta bönor och valnötspulver utblandat i vatten. Hon är nöjd över att få in miljövänliga färger i produktionen. Miljömedvetenhet och återbruk är viktigt för Helsingborgs stadsteaters alla verkstäder. I kostymateljén kan det innebära att låna kostymer och skor från andra teatrar, att sy om gamla kostymer eller att spara tyger och detaljer som förhoppningsvis kan komma till användning en annan gång.
–Att samla och ta tillvara allt från kostymer till tygremsor och andra småsaker är nåt vi verkligen blivit bra på, säger teaterskräddaren Mia Petersson.
Nere på Storans scengolv rör det sig i allt snabbare takt. Den elva diameter stora vridscenen är nymålad och på plats. Med två fjärrstyrda motorer och 579 hjul i underredet kan den snurra runt och blotta nya sidor av scenbygget för publiken. Riket” blir fjärde uppsättningen för vridscenen som byggdes inför ”En julsaga” 2018 och sedan dess har synts i både ”Äppelkriget” och ”Amadeus”.
-Vridscen ger ytterligare en dimension till publikupplevelsen och kan göra ett scenskifte ännu mer spektakulärt. Vi har även 60 positioner, alltså motorer, på scen och med dem kan vi hissa upp och ner dekor, och det kommer vi göra i ”Riket”, säger scenchefen Henrik Gandsjö.
I dagarna har han lämnat över ansvaret till scenmästaren Ida Holmberg att få det invecklade maskineriet bakom kulisserna att rulla på. Säkerheten är rigorös. Utan de noggranna förberedelserna skulle scenen kunna vara en riskfylld arbetsplats med allt från kläm- och fallrisk till att en skådespelare eller scentekniker kan få något i huvudet. Och vridscenen innebär ytterligare riskmoment för alla som befinner sig på scen.
-Därför gäller det att alla vet exakt vad de ska göra och i vilken ordning. Allt bakom scen är noga regisserat och alla rör sig enligt samma mönster varje kväll. Så fort någon inte är på rätt plats vid den tidpunkt vi förväntar oss, förstår vi att något är fel. Då kan det bli farligt, säger Ida Holmberg.
Vill du se hur det blev på scenen? Köp biljett till ”Riket”!
Text: Jenny Petersson
Foto: Emily Kastman
Senaste inläggen
